Avprickad utan att ha röstat — och ingen individuell utväg

Maja Larsson nekades rösta. Inger Morgan nekades rösta. Systemet som ska skydda demokratin saknar meningsfull individuell rättelse. Vallokalerna stänger klockan 20.

Maja Larsson, 25, från Stockholm gick till vallokalen på valdagen med sina röstkuvert redo. Hennes namn var redan avprickat i röstlängden. Hon hade inte röstat.

Inger Morgan i Sjuntorp befann sig i samma situation. En röstmottagare hade avprickat fel person på hennes rad. Eftersom röstlängden i vallokalen förs manuellt gick misstaget inte att rätta i efterhand. Morgan uppgav att det värsta var tanken på att hennes röst kan ha registrerats på ett parti hon inte stödjer.

Det är valdagen den 13 september 2026. Vallokalerna stänger klockan 20.

Mekanismen

Felaktig avprickning i vallokalen är ett välkänt problem. Det inträffar i varje val. En röstmottagare prickar av fel person på grannraden i röstlängden. Den faktiske väljaren dyker sedan upp och systemet ser någon som redan röstat.

Valmyndighetens vägledande ställningstagande från 2025 är tydligt på en punkt: korrigering av felaktig avprickning ska i princip bara göras om den felmarkerade personen fortfarande befinner sig i vallokalen. Har personen lämnat lokalen är korrigering bara möjlig i undantagsfall. Röstmottagarens beslut att neka en väljare att rösta kan inte överklagas separat av den berörde.

Väljaren kan överklaga valet som helhet till Valprövningsnämnden, inom tio dagar efter att resultatet fastställts. Nämnden kan upphäva valet i den mån felet kan antas ha påverkat valutgången. En persons nekade röst bedöms i praktiken aldrig påverka valutgången.

Eva Debels, kanslichef vid valnämndens kansli i Stockholm, bekräftade till Expressen att Maja Larsson inte fick rösta. Debels pekade ut digitala röstkort som en bidragande faktor och kallade situationen “otroligt allvarlig”. Den rättsliga utväg hon hänvisade till: överklagande av valet som helhet.

Dagens bredare bild

Maja Larssons och Inger Morgans fall är inte isolerade ärenden. De är datum i ett längre register. Mona och Curt Lindblom i Lessebo är ytterligare ett: de röstar om idag i sin vallokal för att vara säkra på att deras förtidsröster räknas, efter att ha fått besked om att de kan ha drabbats av förtidsröstningsfelet. "Det är ju lite konstigt, det har alltid fungerat förr", sade Mona Lindblom till Sveriges Radio.

Bland de väljare som förtidsröstade i år rekommenderades ett antal, initialt uppskattade till 4 000 och sedan reviderat till uppemot 500, att rösta om i sina ordinarie vallokaler idag. Det digitala system som felregistrerade deras förtidsröster rättades före valdagen. Men för väljare vars felregistrering inte kunnat identifieras, eller som inte nåddes av information om att rösta om, är valdagen sista chansen. Om systemet fortfarande visar dem som avprickade är läget detsamma som Majas.

Fram till klockan 11:30 på valdagen hade 196 incidenter med saknade eller borttagna valsedlar rapporterats in. Vid middagstid hade siffran stigit till 231. Under hela söndagen rapporterades sammanlagt 975 incidenter av alla slag till Valmyndigheten, ungefär hälften kopplade till valsedlar. SVT rapporterade att det totala antalet valincidenter för hela valperioden uppgick till 1 719 i valadministrationens egna siffror vid 11:30-uppdateringen; Hurbra.se:s sammanställning från den 12 september, som inkluderar fler incidentkategorier, redovisade 2 800+. Oavsett exakt mätmetod är ordningstorleken densamma.

Kontrasten är värd att notera: i de 20 kommuner som på valdagen testade det nya digitala röstlängdssystemet i vallokalen rapporterades inga allvarliga problem. Ödeshögs vice ordförande i vallokalen Stora torget beskrev det som att det gick "väldigt smidigt". Det är inte ett argument för att det digitala systemet är problemfritt, men det är relevant att det nya systemet fungerade i sitt pilotformat medan det gamla papperssystemet genererade flest nekade väljare.

Kanslichef Anna Nyqvist, som ledde hanteringen av förtidsröstningsfelet, meddelade under valdagen att ett för stort antal vallokaler rapporterade om långa köer. Orsaken hon angav: det nya tvåstationssystemet som introducerades i år.

Det systemet inte skyddar

Valprövningsnämnden prövar om fel kan ha påverkat valutgången. Det är en institutionell skyddsram mot manipulation och den fyller en central funktion. Den är inte konstruerad för att ge enskilda väljare individuell upprättelse.

Det innebär att en väljare som nekas sin röst på grund av en manuell feltolkning i röstlängden inte har en meningsfull individuell rättslig väg. Möjligheten att överklaga valet är juridiskt korrekt. Den är praktiskt meningslös för den enskilde vars röst inte räknades.

Debels formulerade det utan omsvep i sin kommentar till Expressen: “Det hon kan göra är att hon kan överklaga valet, för att det har skett ett fel i den hanteringen. Ja, det är det hon kan göra.”

Det är den rättsliga möjligheten.

Vad 2026 har visat

Valmyndigheten har under denna valperiod hanterat: ett tekniskt fel i den nya digitala väljarförteckningen för förtidsröstningen, en initialt missvisande kommunikation om när felet blev känt, drygt 1 700 registrerade incidenter med valsedlar under hela perioden, långa köer vid ett för stort antal vallokaler på valdagen, och dokumenterade fall av väljare nekade rösträtten i vallokalerna på valdagen.

Fem separata felkedjor i en enda valprocess är inte ett tecken på sabotage. Det är ett tecken på ett system som byggts för att hantera det normala och som inte klarade det onormala.

Inget av detta innebär att valresultatet är manipulerat. Ingenstans finns tecken på systemisk avsiktlig valpåverkan.

Men förtroendet för en valprocess vilar inte bara på att aggregerade resultat räknas korrekt. Det vilar också på att enskilda medborgare kan lita på att systemet har ett svar när det går fel för dem personligen.

Maja Larssons röst räknas troligen inte i 2026 års val. Det är vad systemet levererade idag.

Vipera af Väääths bevakar politisk ansvarsskyldighet på Fenrir.news.

V. af V.