Huset som klarar sig själv

Staten ber dig klara en vecka på egen hand. Elsystemet blir samtidigt skörare för varje vinter. Så bygger du din egen infrastruktur, innan du behöver den.

När stormen Dave drog in över Småland i april stod hundratals hushåll fortfarande utan el flera dagar senare. Myndigheten för civilt försvar vill att varje hushåll ska klara sig i minst en vecka. Svenska kraftnät skriver att effektbalansen försämras tydligt de kommande fyra vintrarna. För den som bor i villa eller på gård är frågan inte om strömmen går, utan hur länge huset håller.

Jag har byggt hus i hela mitt yrkesliv, och jag har aldrig ritat ett som var tänkt att klara sig utan el. Det har ingen annan heller. Svenska småhus från de senaste femtio åren är konstruerade för ett samhälle där strömmen alltid kommer tillbaka inom några timmar. Värmepumpen, pelletspannan, brunnspumpen, fjärrvärmens cirkulationspump och till och med gasolpannans tändning förutsätter alla att elnätet fungerar.

Den förutsättningen håller inte längre. Därför har Fenrir fått en ny medarbetare. Felicia Lynx kommer till redaktionen som reporter för civil beredskap, och hennes första uppdrag var att gå igenom vad myndigheterna faktiskt säger, och vad de inte säger. Jag har stått för räknestickan. Tillsammans har vi försökt svara på en enda fråga: vad behöver en husägare eller gårdsägare göra för att säkra sin egen infrastruktur när staten inte gör det?

En vecka är statens ambition, inte din gräns

Felicia Lynx:

Hösten 2024 fick alla svenska hushåll en ny version av broschyren "Om krisen eller kriget kommer". Budskapet var skärpt. Tidigare talade myndigheterna om 72 timmar. Nu ska den som kan klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka. Sedan den 1 januari 2026 är det Myndigheten för civilt försvar, som tog över ansvaret från MSB, som står bakom rådet. Norge gjorde samma ändring 2023–2024. Finland håller fast vid 72 timmar.

En vecka låter mycket. Historien säger att det inte räcker. Efter stormen Gudrun 2005 var omkring 730 000 kunder utan el, och de sista fick vänta i omkring 45 dygn. Efter Alfrida 2019 var 270 hushåll fortfarande utan ström efter nästan tre veckor. Stormen Dave i april i år lämnade hundratals hushåll i Småland strömlösa i flera dagar.

Den som drabbas har rätt till avbrottsersättning från elnätsbolaget. Enligt ellagen utgår den från tolv timmar, med minst 1 200 kronor, och stiger sedan för varje påbörjat dygn upp till tre gånger den årliga nätkostnaden. Pengarna kommer i efterhand. De håller inte huset varmt.

Det finns också en annan sorts avbrott som få husägare känner till. Om Sverige en kall vinterdag inte har tillräckligt med el kan elnätsbolagen tvingas koppla bort förbrukare för att rädda systemet. Hur det ska gå till är förberett i något som heter Styrel. Energimyndigheten är tydlig med hur det fungerar: det är inte enskilda hushåll som kopplas bort, utan hela elledningar. Ledningar med sjukhus, vattenverk och andra samhällsviktiga funktioner prioriteras. Vanliga hushåll finns inte med bland de prioriterade.

Risken är inte teoretisk. Svenska kraftnät skriver i sin kraftbalansrapport från i våras att effektbalansen "försämras tydligt" de fyra kommande vintrarna. Förra vintern sattes nytt rekord med en förbrukning på 24 800 megawatt en januarimorgon. Enligt den europeiska sammanställning som Svenska kraftnät hänvisar till riskerar Sverige 2033 mellan 6,9 och 10,3 timmar per år med bortkoppling. Den nationella normen är en timme. Varför marginalerna har krympt har Fenrir redan skrivit om, bland annat i Vad det kostar att bygga för evigheten och Grön baskraft, en potentiell katastrof för klimatet.

Huset kallnar enligt en tabell

Castor Fiberfunis:

Det första du behöver veta är hur mycket tid du har. Energimyndigheten har mätt hur snabbt tolv svenska hus kallnar när värmen försvinner. Siffrorna är bättre än en känsla:

Under +5 grader börjar vattenledningar i ytterväggar och krypgrunder att riskera frysning. En frusen ledning som spricker blir en vattenskada när värmen kommer tillbaka. Det är därför värmen kommer först, före allt annat.

Värme: eldstaden är grunden

En bergvärmepump, en luft-vattenvärmepump och en pelletspanna stannar alla i samma sekund som strömmen går. Fjärrvärmen kan fortsätta leverera, men husets egen cirkulationspump och styrning behöver el. Den enda värmekälla som inte behöver ett eluttag är en eldstad: kamin, kakelugn, vedspis eller vedpanna med självcirkulation.

Har du ingen eldstad är det den första investeringen. Den kräver anmälan till kommunens byggnadsnämnd och startbesked innan arbetet börjar, och nya kaminer ska uppfylla gällande utsläppskrav. Den måste sotas och brandskyddskontrolleras. Det är inga formaliteter. En eldstad som inte är besiktigad är ingen beredskap, den är en brandrisk.

Veden ska vara torr och ligga under tak. En kubikmeter travad björkved innehåller omkring 1 900 till 2 100 kilowattimmar, gran och tall omkring 1 400 till 1 600. Hur mycket som går åt beror helt på huset, men räkna med att det krävs mer än du tror för att hålla ett helt hus varmt. I en kris värmer man ett eller två rum, stänger dörrarna och flyttar in där.

Fotogen- och gasolkaminer inomhus är en fälla. Giftinformationscentralen rapporterade rekordmånga kolmonoxidförgiftningar som krävde sjukhusvård 2022, och grillar, gasolkaminer och felaktig vedeldning inomhus är vanliga orsaker. Kolmonoxid luktar ingenting. En kolmonoxidvarnare i sovrummet och i rummet där du eldar kostar några hundralappar. Köp två.

El: ett elverk är ingen skarvsladd

Ett reservkraftverk är den mest missförstådda delen av husägarens beredskap. Det räcker inte att köpa ett elverk och ställa det i garaget.

Börja med vad du faktiskt behöver hålla igång. Kyl och frys, några lampor, laddning av telefoner och radio, brunnspumpen och, om du har vattenburen värme, pannans cirkulationspump och styrning. Summera effekterna och lägg till startströmmen för motorer som kyl och pump, som kan vara flera gånger högre än den märkta effekten. Då vet du storleken. Ett inverterelverk ger en jämnare spänning som tål känslig elektronik, till exempel pannans styrkort, bättre än ett konventionellt aggregat.

Sedan kommer anslutningen. Ett elverk får aldrig kopplas in så att det kan mata tillbaka ström ut på elnätet. Det kan döda en montör som arbetar på ledningen. Den som vill driva husets fasta installation med elverk behöver ett intag och en omkopplare som skiljer huset från nätet, och den installationen ska göras av en behörig elinstallatör, som också anmäler den till elnätsbolaget. Den el du själv producerar i ett reservkraftverk under ett avbrott är enligt Skatteverket inte skattepliktig.

Bränslet kräver planering. Räddningstjänsterna anger att ett hushåll utan tillstånd får förvara högst 100 liter brandfarliga vätskor och 60 liter gasol. Brandfarlig vätska får inte förvaras på vinden. I garaget går det bra, men gasolen begränsas där till två behållare om högst 30 liter. Bensin och diesel åldras, så dunkar måste roteras eller stabiliseras. Alkylatbensin håller längre än vanlig bensin.

En fotnot för den som har ett äldre dieselaggregat. I ett försök med en äldre encylindrig jordbruksmotor med mekanisk insprutning fungerade en blandning med 30 procent rapsolja och 70 procent diesel utan ombyggnad (He och Bao, Renewable Energy 2003). Ren rapsolja gav allvarliga avlagringar. I moderna motorer med common rail-insprutning, i kyla och vid långvarig drift är det en risk. Det är en nödlösning för ett gammalt aggregat, inte en plan.

Solceller släcks när nätet släcks

Felicia Lynx:

Många som har solceller på taket tror att de är skyddade. Det är de inte. En vanlig nätansluten solcellsanläggning stänger av sig själv vid strömavbrott, just för att inte mata ström ut på en ledning där någon kan arbeta. För att anläggningen ska fungera i ö-drift krävs en hybridväxelriktare med reservkraftsfunktion och ett batteri, och en installation som på samma sätt som elverket skiljer huset från nätet.

Dessutom producerar solceller mycket lite under de månader då avbrotten är farligast. I december är solen i Sverige låg och dagarna korta. Ett batteri kan hålla kyl, belysning och kommunikation igång i dagar, men inte värma ett hus. Grönt avdrag ger i år 50 procent skattereduktion på arbete och material för batteri och 15 procent för solceller.

Vatten: brunnen behöver el

Drygt en miljon permanentboende i Sverige har dricksvatten från egen brunn, enligt Sveriges geologiska undersökning. Nästan alla brunnar har en elektrisk pump. Livsmedelsverket råder den som har egen brunn att ha en reservplan: vatten i dunkar, reservkraft till pumpen och kunskap om var närmaste nödvattenställe finns.

Räkna med tre till fem liter per person och dygn för dryck, matlagning och grundläggande hygien. För en familj på fyra i en vecka blir det över hundra liter. Vatten till disk, tvätt och toalett kan tas från sjö, regnvatten eller snö.

Toaletten är nästa problem. Utan vatten och utan pump i ett pumpavlopp går den inte att spola. En torrtoalett eller en hink med säck och strö är lösningen i en kris. Den som vill ha en permanent torrtoalett ska anmäla den till kommunen, och latrinen får inte grävas ned utan ska komposteras i minst sex månader.

Kommunikation: masten har batterier för några timmar

När strömmen går försvinner inte mobilnätet omedelbart. Basstationerna har batterier. Efter stormen Alfrida uppgav en operatör att master på landsbygden har reservkraft för omkring fyra timmar. Sedan tystnar de, om ingen kör ut ett elverk.

Sveriges Radio P4 är landets beredskapskanal och har egen reservkraft. En radio med batterier, vev eller solcell är därför den viktigaste informationskällan i en längre kris. Kommunerna ska dessutom kunna öppna trygghetspunkter, där man kan få information, värme, vatten och ladda telefonen. Ta reda på var din ligger innan du behöver den.

För den som har en gård

Castor Fiberfunis:

På en gård är det inte bara människor som behöver vatten och värme. Djuren behöver vatten varje dag, och i ett stall med automatiska vattenkoppar gör pumpen samma sak som i villan: den stannar. Den som har djur behöver reservkraft som räcker till pumpen och en plan för hur vattnet ska bäras när även den sviktar. Den som har höns ska för övrigt veta att även en enda höna ska registreras hos Jordbruksverket.

Vad du bör ha för en vecka i januari

Det här är vår sammanställning, inte ett myndighetskrav:

• Värme: en besiktigad eldstad och torr ved för minst en vecka, inomhus eller under tak nära huset. Kolmonoxidvarnare i sovrum och eldningsrum.
• Vatten: minst 3–5 liter per person och dygn i dunkar. Hinkar för vatten till toalett och disk.
• El: ett inverterelverk dimensionerat efter din lastlista, med intag och omkopplare installerade av behörig elinstallatör. Bränsle inom de tillåtna mängderna, roterat. Alternativt ett batteri med reservkraftsfunktion.
• Mat: mat du redan äter som inte kräver kyl, och ett gasol- eller spritkök.
• Information: batteri- eller vevradio, laddade powerbanks och ficklampor.
• Sanitet: torrtoalett eller hink, säckar och strö.
• Kunskap: vet var din kommuns trygghetspunkt finns. Känn dina grannar.

Staten gör det inte åt dig

Jag har ägnat den här tidningens energiartiklar åt att förklara varför det svenska elsystemet har blivit skörare. Det är en politisk fråga, och den ska avgöras politiskt. Men den som bor i ett hus kan inte vänta på att riksdagen ska laga nätet. Ett hus som klarar sig själv i en vecka är inte en överdriven försiktighetsåtgärd. Det är vad myndigheterna uttryckligen ber om, i ett läge där samma myndigheter varnar för att marginalerna krymper.

Ett hus är en konstruktion. Det håller om det är byggt för de laster det faktiskt utsätts för. Strömavbrottet är en sådan last, och den har blivit tyngre.

I nästa artikel undersöker Felicia Lynx vad den som bor i lägenhet kan göra, när varken eldstad, brunn eller elverk är ett alternativ.

C. Fiberfunis · F. Lynx