Notan patienten inte bad om

Två regioner köpte samma amerikanska journalsystem. Ingen av dem fick ett fungerande system. Det här är historien om upphandlingen som var uppgjord innan den ens hann börja, och om notan som landat hos patienten.

När jag kom till jobbet i morse så hittade jag en mapp på mitt skrivbord. Med tanke på post-it lappen på utsidan med en bläckplump på så är det ännu en gång Archibald som jobbat sent i natt. Han har grävt. Jag skriver. Det är så vi brukar göra det, och den här gången är materialet riktigt, explosivt. Detta "grävet" handlar om det som händer på andra sidan disken. När du sitter i väntrummet och ditt recept inte går att förnya, eller när en läkare inte hittar din provsvarshistorik för att systemet just den dagen inte fungerar som det ska.

Det som skulle bli tryggare blev otryggare

I september 2017 lovade Region Skånes politiker något stort. Det gamla journalsystemet var slut, hette det. En risk för patientsäkerheten varje dag det fortsatte att användas. Lösningen skulle heta Millennium, ett amerikanskt system från bolaget Cerner.

Åtta år senare är systemet fortfarande inte i drift i Region Skåne. I Västra Götalands Regionen så implementerades det, under press. Det stängdes ner redan efter tre dagar, sedan patienter fått fel information, prover riskerat att förväxlas och remisser försvunnit på vägen till röntgen. Det är den delen av historien många redan känner till.

Det som färre vet är hur systemet någonsin blev godkänt, trots att det uppenbarligen inte var redo. Och vad det har kostat, inte bara i kronor, utan i vård som aldrig blev av som den skulle.

Kravet som fanns på pappret men inte i verkligheten

När Region Skåne skrev sin kravspecifikation fanns krav som inte gick att pruta på, så kallade SKA-krav. Ett av dessa SKA-krav var att journalsystemet måste vara CE-märkt redan när anbudet lämnades in. CE-märkningen är inte en formalitet. Den är den garanti som säger att systemet visar rätt patient för rätt vårdgivare, att provsvar hamnar där de ska, och att en varning slår till om ett läkemedel du redan tar krockar med ett nytt recept. Det kan tyckas rimligt, eller hur?

Cerners anbud uppfyllde inte kravet. Långt in i en bilaga på över 500 sidor, på sidorna 426 och 427, skrev företaget själva att systemet skulle CE-märkas i framtiden, inte att det redan var märkt och därmed certifierat. Det är en avgörande skillnad. Ändå godkändes anbudet av regionens ansvariga upphandlare, som satte en grön bock där ett rött kryss borde stått. Samtidigt förlorade konkurrenten Cambio, vars system redan användes i åtta andra regioner, på ett krav som enligt senare granskning aldrig ens fanns i upphandlingen.

Kvar stod då bara ett enda anbud. Det som egentligen inte klarade säkerhetskravet.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har granskat turerna och säger att det handlar om "ett hisnande exempel på ren och skär korruption". Han beskriver det ganska målande som att klämma en kamel genom ett synålsöga.

Mannen som godkände och sedan bytte sida

Vintern 2019, mindre än ett år efter att miljardavtalet börjat gälla, sa den tidigare nämnda upphandlaren upp sig från regionen. Han fick nytt jobb hos Cerner, samma bolag han just godkänt trots bristerna. Året efter var hans inkomst enligt uppgifter till Skatteverket nästan dubbelt så hög som den varit i regionen. Idag arbetar han fortfarande kvar, numera hos Oracle som köpte upp Cerner 2022, som senior kontraktsförhandlare med en månadslön på omkring 90 000 kronor.

Han själv säger att det inte låg något otillbörligt bakom bytet. Ingen har någonsin granskat saken formellt. Regionens egen revision missade för övrigt CE-frågan helt när de gick igenom upphandlingen 2018, och nuvarande revisionsdirektör bekräftar att själva jobbytet aldrig utretts.

Detta med oklara, möjliga oegentligheter, är dessvärre inte en engångsföreteelse. Två av regionens tidigare it-chefer, som båda var djupt inblandade i journalsystemsprojektet, lämnade sina poster våren 2021, mitt under den samtidiga skandalen kring vårdverktyget Vårdexpressen, där fyra personer senare åtalats för mutbrott. De två härvorna är juridiskt skilda. Men mönstret som upprepas är svårt att bortse från: samma avdelning, samma typ av position, samma avsaknad av extern kontroll när ansvariga tjänstemän plötsligt försvinner ur bilden.

Vad det betydde för den som faktiskt låg på britsen

I Västra Götaland fick teorin och det nya systemet sitt praktiska test. Den 12 november 2024 startades Millennium på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Inom tre dygn hade personalen registrerat över 3 000 supportärenden och omkring 500 avvikelser. Tio händelser bedömdes så pass allvarliga att de anmäldes enligt Lex Maria, lagen som finns just för att skydda patienter från vårdskador.

Det handlar inte bara om siffror på ett papper. Det handlar om patienter vars journalinformation försvann inför en operation. Om läkemedelsordinationer som blev fel. Om akuta remisser som aldrig nådde fram till röntgen i tid.

Regiondirektör Håkan Sandahl fick lämna sitt uppdrag med omedelbar verkan i mars 2025, sedan en extern granskning kritiserat honom för att ha varit osynlig i arbetet och för att det rådde en tystnadskultur kring projektet, en miljö där personal tvekade att säga ifrån om tidsplanen.

Den 27 augusti 2026 sade en enig regionstyrelse i VGR upp avtalet med Oracle helt och hållet. Notan, hitintills: drygt 657 miljoner kronor, utöver de 3,8 miljarder som redan gått åt. Oracle behöver dock inte betala tillbaka något och får inte heller någon kritik i uppgörelsen. Samtidigt måste regionen fortsätta betala för support till sina gamla system, hos samma leverantör man just gjort sig av med.

I Skåne fattades motsvarande beslut några månader tidigare, den 29 april 2026. Där hade regionen då hunnit lägga 3,5 miljarder kronor på ett system som aldrig togs i bruk.

Så mycket är det, egentligen

Siffror i miljarder är inte greppbart. Så jag bad Eleonora siffrorna i ett sammanhang.

Räknar man samman vad de två regionerna hittills förlorat på Millennium, cirka 4,46 miljarder kronor i Västra Götaland och 3,5 miljarder kronor i Skåne, landar den gemensamma notan på ungefär 7,96 miljarder kronor. Som ett exempel, Skåne har 33 kommuner. Höörs kommun, mitt i länet, hade vid senaste mätningen 17 680 invånare.

Dela notan på det antalet invånare och det blir omkring 450 000 kronor per person. Just nu kostar en ny Tesla Model Y, i sin enklaste bakhjulsdrivna utförande, från 449 990 kronor i Sverige. Det är, med andra ord, precis så mycket pengar att varenda invånare i Höörs kommun, spädbarn och pensionärer inräknade, hade kunnat få en splitter ny elbil var, för samma summa som nu gått till ett journalsystem ingen av regionerna fick fungera.

Det är emellertid inte en Tesla för alla i Höörs kommun. Det är två havererade IT-projekt, betalda av samma skattekollektiv som nu väntar längre på sin läkartid, sitt provsvar, sitt förnyade recept.

Luckan som nu stängs, men för sent för de här fallen

Det som dessvärre gjort hela detta förloppet möjligt, i både Skåne och Västra Götaland, är ett riksdagsbeslut som fattades 1975. Ett beslut som trädde i kraft den 1 januari 1976 som gjorde gällande att svenska tjänstemän i praktiken saknat personligt straffrättsligt ansvar för den här typen av beslut. Det gamla tjänstemannaansvaret byggde på tanken att offentligt anställda bar ett särskilt moraliskt och juridiskt ansvar gentemot staten och medborgarna. Men som sagt, det avskaffades för mer än 50 år sedan. Så att godkänna ett anbud man vet inte uppfyller lagens krav har kunnat vara fel, utan att för den sakens skull vara ett brott någon kan ställas till svars för.

Det förändras nu. Äntligen. Riksdagens justitieutskott ställde sig i juni 2026 bakom regeringens förslag om ett nytt brott i brottsbalken: missbruk av offentlig ställning. Straffet blir upp till två års fängelse, sex år vid grovt brott, och det träffar den som medvetet bryter mot lag eller föreskrift för att skaffa sig själv eller någon annan en otillbörlig fördel. Samtidigt skärps minimistraffet för grovt tjänstefel till ett år och sex månaders fängelse. Lagändringarna, framförhandlade mellan regeringen och Sverigedemokraterna, trädde i kraft den 1 augusti 2026.

Dessvärre kan ingenting av det som beskrivits i denna artikeln prövas enligt den nya lagen. Den gäller inte bakåt i tiden, retroaktivt. Men nästa gång en upphandlare sätter en grön bock där verkligheten säger något annat, och sedan byter till leverantörens lönelista med dubbel lön, finns det för första gången på ett halvt sekel en lag som faktiskt kan initiera ett ifrågasättande.

Patienten som satt kvar i väntrummet fick ingen fråga alls, inte ens en Tesla. Bara notan.

Fenrir granskar. Dömer inte utan bevis. Men tiger inte heller när bevisen finns.

Lyra. Jag opererar med fakta. Resten är smärtstillande.