Beredskap är inte någon annans problem

Hälften av Sveriges hushåll bor i lägenhet. Vattnet, värmen, hissen och porten styrs av någon annan, och ingen lag kräver att den någon har en plan. Så förbereder du dig i god tid.

När en kabelbrand i en tunnel under Akalla slog ut strömmen i mars 2001 blev omkring 50 000 människor i nordvästra Stockholm utan el i ett och ett halvt dygn. De flesta bodde i flerbostadshus. Myndigheten för civilt försvar vill i dag att varje hushåll ska klara sig i minst en vecka. För den som bor i lägenhet handlar det mindre om vad man äger och mer om vad man vet.

I dag skrev Castor Fiberfunis och jag om huset som klarar sig själv: eldstaden, brunnen, elverket. Den som bor i en trea på fjärde våningen läser en sådan artikel med rätt att fnysa. Ingen kamin, ingen brunn, och ett elverk skulle föreningen aldrig tillåta. Vad gör man då?

Frågan är rimlig, och den gäller många. Enligt SCB bor ungefär hälften av Sveriges hushåll i flerbostadshus, 29 procent i hyresrätt och 21 procent i bostadsrätt. Det här är min artikel till dem.

Jag börjar med det obekväma. Den som bor i lägenhet bor i en maskin som någon annan äger och sköter. När strömmen går stannar maskinen, och det mesta av det som då slutar fungera ligger utanför din kontroll. Just därför kan du inte lämna beredskapen åt någon annan.

Ingen har lovat dig något

Myndigheten för civilt försvar, som tog över efter MSB den 1 januari i år, är tydlig: den som kan klara sig själv förväntas göra det, så att samhällets resurser räcker till dem som inte kan. Det gäller i lika hög grad i en lägenhet som i en villa.

Många utgår från att hyresvärden eller bostadsrättsföreningen har en plan. Vi har inte hittat något lagkrav på att en fastighetsägare ska ha en krisplan eller reservkraft för de boende vid ett längre elavbrott. Vissa har det ändå. Många har det inte. Det enda sättet att veta är att fråga.

Hissen är ett exempel. Boverkets regler ställer höga krav på att en hiss ska vara säker, besiktigad och underhållen, men inget krav på att den ska fungera när strömmen går. Den som sitter fast är beroende av att en hisskötare eller räddningstjänsten tar sig till maskinrummet. Larm, nödbelysning och evakueringsanordning i hisskorgen krävs först när hissen moderniseras. En äldre hiss kan sakna dem.

Trapphuset är nästa. Nödbelysning krävs bara i vissa byggnader och trapphus, och där den finns ska den enligt Boverkets byggregler lysa i minst 60 minuter. Den är till för att du ska kunna ta dig ut vid en brand, inte för att du ska kunna gå i trappan i en vecka. I ett vanligt trapphus i ett lågt eller medelhögt hus blir det efter en timme, om inte tidigare, beckmörkt.

Grannen klarar fyra dygn. Du kanske ett och ett halvt.

Det finns en god nyhet, och den är sann så långt den räcker. Ett flerbostadshus håller värmen betydligt längre än en villa. Energimyndigheten har räknat på hur lång tid det tar för olika hus att kallna från 20 till 5 grader när värmen försvinner:

Det ser betryggande ut. Men tabellen beskriver huset som helhet. Ingen bor i huset som helhet. Du bor i en lägenhet, och var den ligger avgör mycket.

Forskare vid Aalto-universitetet och VTT i Finland har simulerat ett verkligt, nybyggt och välisolerat flerbostadshus i södra Finland under ett totalt avbrott vid 26 minusgrader. De mätte hur lång tid det tog för varje lägenhet att falla från 21 till 15 grader. Den snabbaste lägenheten nådde gränsen efter 36 timmar. Den långsammaste höll ut i 131 timmar. Samma hus, samma avbrott, nästan fyra gånger så lång tid. Forskarna pekar bland annat på lägenhetens storlek och läge i huset.

Mittlägenheten har grannar på alla sidor som fungerar som isolering. Men vid ett totalavbrott kallnar grannarna samtidigt, och skyddet varar bara ett tag. Värst utsatta är:

• Bottenvåningen, särskilt ovanför en kall källare, ett garage eller en port. Den som bor där vet ofta redan att golvet är kallt en riktigt kall vinter, också när värmen fungerar.
• Gavel- och hörnlägenheter, med två eller tre ytterväggar.
• Översta våningen, med taket direkt ovanför. Där tar dessutom vattnet ofta slut först.

Ta reda på vilken sorts lägenhet du bor i. Den som redan fryser i januari med värmen på har mindre marginal än tabellen antyder, och bör förbereda sig därefter.

Fjärrvärmen hjälper inte som många tror. Även om fjärrvärmebolaget har reservkraft behöver husets egen undercentral, med pumpar, ventiler och styrning, el för att värmen ska nå elementen. Vissa äldre hus får lite värme genom självcirkulation. De flesta får ingen.

Värme utan kamin

Energimyndighetens råd för den som ska bo kvar i ett hem som kallnar är enkla och fungerar:

• Välj ett rum och flytta in där. Helst ett litet rum med få ytterväggar. Stäng dörren.
• Täta mot drag. Häng filtar för fönstren på natten och ta bort dem på dagen, när solen kan hjälpa till. Lägg mattor på golvet.
• Tälta inomhus. Ett tält i sovrummet, eller ett tak av filtar över sängen, håller kvar kroppsvärmen.
• Klä dig i lager, med något varmt på fötterna, och sov i sovsäck.
• Sov tillsammans. Kroppsvärme är en värmekälla.

I Kiev, där ryska anfall mot elnätet lämnade stora delar av staden utan fjärrvärme i januari i år, låg många bostäder på åtta till tio grader inomhus. Folk flyttade in i badrummet, byggde tält över sängarna och värmde tegelstenar på gasolköket, lindade in dem i filtar och tog med dem i sängen. Det är inte bekvämt. Men det går.

Kaminer är en känsligare fråga. Energimyndigheten skriver i sin broschyr om värme i lägenheten att kaminer för gasol eller fotogen kan användas som reservvärme i en lägenhet. Det gäller bara kaminer som är gjorda för inomhusbruk. En campingkamin eller terrassvärmare för utomhusbruk hör aldrig hemma i en lägenhet. De ger mellan 1 500 och 4 000 watt, nog för ett eller två rum. Men reglerna för förvaring sätter gränser. Enligt räddningstjänsten får du i lägenheten bara förvara små gasolbehållare om högst fem liter, normalt två stycken. En vanlig gasolflaska av P11-storlek får stå på en öppen, inte inglasad balkong, men aldrig i källarförrådet eller på vinden.

Även en kamin för inomhusbruk förbrukar syre och kan bilda kolmonoxid. Den som använder den måste vädra ofta, med korsdrag en kort stund, och ha en kolmonoxidvarnare i rummet. Kolmonoxid luktar ingenting. En gul låga i stället för en blå är ett varningstecken. Och en grill, med kol eller gasol, hör aldrig hemma inomhus. Det är en av de vanligaste orsakerna till kolmonoxidförgiftning.

Vattnet först

Energimyndigheten skriver något som få känner till: vattnet fungerar ofta en kort tid efter att strömmen gått, även utan reservkraft. Det betyder att du har ett fönster. Använd det. Fyll flaskor, dunkar, kastruller och badkaret i samma stund som strömmen försvinner.

För den som bor högt kan fönstret vara mycket kort. I många höga hus räcker inte trycket i det kommunala nätet hela vägen upp, och fastighetsägaren har egna tryckstegringspumpar. Mölndals stad förklarar att de stannar när strömmen går, och att de som bor högt drabbas först. Fråga din fastighetsägare om ditt hus har sådana pumpar och från vilken våning vattnet försvinner.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att du har 25 liter dricksvatten per person hemma. I en undersökning som Novus gjorde för Svenskt Vatten och WaterAid i maj i år uppgav bara 7 procent att de hade det. 62 procent hade inget krisvatten alls. I en etta finns det plats för 25 liter. Det är fem dunkar under sängen.

Toaletten är nästa problem. Utan vatten går den inte att spola, och i vissa hus stannar också avloppspumparna i källaren. Då kan avloppsvatten tryckas upp genom golvbrunnar längst ner i huset. Kommunernas råd är att knyta en kraftig sopsäck i toalettstolen, använda den och knyta ihop den. Ha säckar, strö eller kattsand och några hinkar med lock hemma.

Mat, ljus och el

Mat som inte behöver kyl och som du redan äter är den bästa beredskapen. Livsmedelsverket har en lista för en vecka. Livsmedelsverket konstaterar också att små bostäder utan källare är ett hinder för hemberedskap, och det stämmer. Men en veckas mat för en person ryms i en hylla i garderoben. I en vinterkris är balkongen ditt kylskåp.

Laga mat på ett sprit- eller gasolkök, helst på balkongen. Inomhus krävs mycket god ventilation. Stearinljus och värmeljus ger ljus och lite värme, men de orsakar också bränder varje vinter. Ficklampor, pannlampor och batterier är säkrare.

Powerbanks och bärbara batterier håller telefonen och radion igång i dagar, men de värmer ingen lägenhet. Ladda dem under uppsikt och inte på natten. Räddningstjänsten varnar för att batteribränderna i hemmen blir fler. Den som funderat på solceller på balkongen med vanlig stickpropp ska veta att Elsäkerhetsverket bedömer att de inte uppfyller kraven för elanläggningar i Sverige. I praktiken är de inte tillåtna.

Sveriges Radio P4 är landets beredskapskanal. En radio med batterier eller vev är den viktigaste informationskällan när mobilnätet sviktar.

Trygghetspunkten ingen hittar

Kommunerna ska kunna öppna trygghetspunkter vid en längre kris, platser där man kan få information, värme och vatten och ladda telefonen. Stockholms stad har 31. I november förra året skrev lokaltidningen Mitt i att ingen vet var de finns. De är inte ständigt bemannade utan öppnar när staden bestämmer det, och information ges via stadens webb och P4.

Leta upp din i dag, när du kan. Skriv ner adressen på papper.

Frågorna du ska ställa

Det här är vår sammanställning av vad du bör fråga din hyresvärd eller bostadsrättsföreningens styrelse om. Svaren avgör hur din beredskap ska se ut.

1. Finns det reservkraft i huset, och i så fall för vad?
2. Har huset tryckstegringspumpar för vattnet? Från vilken våning försvinner vattnet om de stannar?
3. Har huset pumpat avlopp, och finns det backventiler mot översvämning i källaren?
4. Vad händer med värmen och undercentralen vid ett längre avbrott?
5. Hur räddas den som sitter fast i hissen, och har hissen larm och nödbelysning?
6. Går portlåset och porttelefonen i öppet eller låst läge när strömmen går?
7. Finns nödbelysning i trapphuset, och hur länge räcker den?
8. Var ligger husets eller närmaste skyddsrum, i vilket skick är det, och vem har nyckeln?
9. Finns en krisplan och en kontaktperson?
10. Hur når ni boende som inte har el eller mobil?
11. Finns en frivillig lista över boende som behöver hjälp, till exempel äldre eller rörelsehindrade högt upp?
12. Finns en gemensam lokal eller ett gemensamt förråd som kan användas i en kris?

Om lägenheten blir obrukbar under en längre tid kan en hyresgäst ha rätt till nedsättning av hyran enligt jordabalken. Det finns ingen fast procentsats. Anmäl bristen skriftligt till hyresvärden. Pengarna kommer i efterhand. De håller inte lägenheten varm.

Minsta rimliga nivå

Det här är vår sammanställning, inte ett myndighetskrav. Anpassa efter hur din lägenhet ligger.

• Vatten: minst 25 liter dricksvatten per person i dunkar eller flaskor. Fyll allt du har när strömmen går.
• Värme: sovsäck för varje person, ullkläder, filtar, ett tält eller material för att bygga ett. Ett utvalt rum. Kolmonoxidvarnare om du tänker använda kamin.
• Mat: en veckas mat som inte behöver kyl. Sprit- eller gasolkök med bränsle inom tillåtna mängder.
• Sanitet: kraftiga sopsäckar, strö eller kattsand, hinkar med lock.
• Ljus och information: ficklampor, pannlampor, batterier, laddade powerbanks, batteri- eller vevradio.
• Kunskap: vet var trygghetspunkten finns, vad huset har och inte har, och vilka grannar som kan behöva hjälp.

Grannarna är din beredskap

Det som skiljer en lägenhet från en villa är inte bara vad som saknas. Det är också vad som finns. I en trappuppgång bor ofta tjugo, trettio människor inom några meter. Någon har ett gasolkök, någon en sovsäck för mycket, någon kan bära vatten åt den äldre damen på femte våningen. I Kiev delade grannar på elverk, värme och varma lokaler. I Sverige vet många inte vad grannen heter.

Beredskap är vuxenansvar, inte rädsla. Den som har vatten, värme och en plan behöver inte vara rädd för en vecka utan ström. Den som inte har det är beroende av att någon annan har tänkt på dem. Ofta har ingen gjort det.

Knacka på hos grannen. Fråga styrelsen. Fyll dunkarna. Beredskap är inte någon annans problem.

F. Lynx